Ja det är inga bra känslor jag har inom mig. En klump i magen växer för varje dag som går och jag bara undrar var den glada Hilda tog vägen? Jag saknar henne lite. Nu blir jag irriterad över minsta grej och jag gillar inte hur jag inte kan kontrollera mina känslor. Hjärtat vinner över hjärnan. För när man känner sig sårad så är det svårt för hjärnan att se de bra sakerna. Det är bättre att vara tyst och vänta ut det hela. För allt löser sig. Right?

Jag har en underlig känsla inom mig idag. Obehag blandat med en ro över att allt kommer lösa sig tillslut. Jag behöver finna mig själv igen tror jag. Jag saknar hur jag förr kunde försvinna bort i min egen fantasi och fly verkligheten lite. Allt kändes bättre då. Nu har jag för mycket drama och intriger runt mig för att finna ro. Det är bara hemma med John som jag känner mig helt lugn. Jag har börjat läsa fantasy igen och inser hur bra det får mig att må. Det ger mig så mycket inspiration med.
Såg ett spännande program på tv innan och fastnade för genren steampunk. Det är en blandning av mekanik och diverse annat. Kollade runt lite på deviant art och fann dessa underbara bilder inom steampunk. Funderar på att skriva något i den stilen med och kanske läsa någon bok inom det med.





Jaja nu ska jag fortsätta grunna över livet och hoppas på en rolig grej med ^^

Hur fördriver Hilda en söndagsmorgon som denna? Jo hon kollar på bilder av dreadlocks. Herregud vad roligt det är. Fattar inte att jag kan bli så uppe det. Haha. Jag kollade runt lite på olika sidor hur de gör dreadlocks och frisyrtips, smycken mm och det slog mig hur folk är så snabba att döma något utan att veta så mycket om det. Jag är sådan som person att jag funderar väldigt länge och noga innan jag tar ett beslut. Det kan vara både på gott och ont, men när det gällde att skaffa dreadlocks så funderade jag i flera år innan jag tänkte: "Äh va fasen jag gör det bara!"


Mina första dreads för ca 3 år sedan

Men jag kan ju i alla fall slå hål på några myter om dreads. Många har fått intrycket att man inte tvättar håret. Mitt svar på det är "ush!". Klart man gör det. En annan sak som jag själv också trodde på var att man var tvungen att raka av sig håret när man inte ville ha dreadlocksen längre. Men jag visste innerst inne att jag skulle motbevisa den tesen och efter 1,5 dags kammande och en halv burk med hårinpackning kunde jag återigen skåda mitt vanliga hår.


Kan inte beskriva hur jobbigt det var, men det går! Bilden är 2 år gammal.

Men sedan gick det två år och jag kände att jag saknade dem lite. Men jag tänkte inte betala för det igen och jag ville inte ha löshår denna gång, det visste jag. Ska jag ha dreads ska de va mina egna! Så jag läste lite hur man gjorde och tittade på diverse youtube-klipp och voila nu har jag det igen.


Mina dreads idag. Nu har jag två fler än på bilden och det kommer mer. När jag orkar och hinner.

Ibland saknar jag att prata om seriösa saker med någon. Jag menar de där lite småjobbiga tankarna man har om tillvaron. Vad ska jag göra med mitt liv? Varför beter sig folk så underligt? Varför känner man som man gör? Ja alla sådana där konstiga tankar man har. Jag och Catrin brukade alltid ha långa samtal om allt sånt här och vi förstod varandra innan och utan. Det gör vi fortfarande. Men det blir inte att man pratar lika ofta av helt förståeliga skäl. Man har olika liv och hinner inte alltid med. Men jag har märkt att det går att prata seriöst med andra också, men det är så svårt att finna lugnet att prata i. Självklart pratar jag med John, men han är inte alltid lika pratsugen som jag är och jag får kanske inte den respons jag söker. Haha det kanske är en tjejgrej helt enkelt. Men helt seriöst så saknar jag att prata med andra om saker jag funderar över. Vad skulle jag göra utan människor omkring mig? Vara rätt olycklig tror jag.

God natt
/Sällskapssjuka Hilda

Känner mig löjligt lycklig. Mitt liv är rätt så perfekt just nu.

Då har vi smygit oss över till november då. Måste erkänna att jag gillar vintermörkret trots att det snor min energi lite. Denna vecka är det väldigt mycket folk på jobbet. Jag jobbar 55 timmar denna vecka och idag är min enda lediga dag. Så den ska jag tillbringa med att vila, vila och vila. Och äta lite godis och se på film med. Jag vet att jag inte borde frossa så mycket eftersom min kropp är så trött, men jag vill mysa lite med gotte godis ändå. Jag tycker jag förtjänar det.
Jag har klagat mycket det sista men för en vecka sedan så bestämde jag mig för att nu så jag lägga den energin på att få saker gjorda istället. Jag har försökt ändra på vissa sidor hos mig själv vilket har resulterat i något konstigt. Den tysta snälla Hilda har gått och blivit oerhört bestämd (och arg). Jag vet inte om mina ansträngningar funkar, men här har ni en Hilda som är arbetsledare och måste säga åt folk vad de ska göra. Nu är jag trött på att folk inte lyssnar. Jag fixar det. Jag vet det.

Huset börjar mer och mer se ut som ett hus och nu längtar jag verkligen tills det är färdigt. Ska upp och kika lite senare idag. Detta gör mig lycklig i själen:

Det är lite mer grejer på huset, men jag har inte lagt in alla bilder på datorn än.