Jag tror att man behöver något som distraherar en ibland. För min del behövs det verkligen. Jag börjar bara tänka för mycket och det gör mig deprimerad. Ush ingen bra känsla, men den har gått över nu. Det är skönt att jobba och ha rutin på tillvaron så jag inte blir helt förlorad i mina grubblerier.

I alla fall så har jag de senaste dagarna fallit tillbaka i min egen kärlek för Harry Potter. Jag tror inte jag kan förklara hur mycket de böckerna har påverkat mig. Jag började tänka på dem igen för att den nya filmen kommer ut på bio i november och jag ska självfallet se den på ett eller annat sätt. Men anyway. Det hela började när jag var nio år gammal (år 1999 alltså). Jag minns att vi var i stugan i Falkenberg och att mamma hade köpt den första HP-boken. Vad mer kan jag säga, jag läste den på en halv dag. Sedan dess har jag vart lite smått besatt av de här böckerna. De är så underbart skrivna, underbar handling och de har även en djup mening som jag inte orkar beskriva här för det skulle bli en hel roman.
Harry Potter har följt mig i tio år. Det är dessa böcker som skapade mitt stora bokintresse och det är jag evigt tacksam över. Jag älskar att läsa. Jag kan säga att det kändes lite tragiskt när sista boken kom ut och jag visste hur allting slutade, men det kändes även bra. Jag är glad att jag är ett av de alla "barn" som har fått leva under tiden Harry Potter fenomenet växte fram. Vem vet, kanske glöms dessa böcker bort om flera år, men jag kommer alltid fortsätta läsa dem. Både för mig själv och för mina barn när de kommer.
Förstår ni nu hur mycket dessa böcker betyder för mig? Haha det är ofattbart, men jag älskar dem. That´s it.

By the way det känns både roligt och lite tragiskt att hela helgen typ är planerad. Imorgon efter da jobb ska jag grilla i Uddebo. På Lördag blir det probably Wheels and Wings. På Söndag kanske Borås Djurpark, men det ska ju kanske regna. Får se helt enkelt!



Toodles!